Varje deg presenterar meteorologer väderleksrapporter och prognoser i tv och radio. De prognoser meteorologerna visar är baserade på iakttagelser och information som samlas upp kontinuerligt runt hela jorden, uppgifterna samlas sedan ihop och analyseras i datorer där man med beräkningar och mallar försöker förutspå vädrets förändringar. Ju längre fram i tiden man försöker förutspå vädret ju mer osäkert blir det.

Grunden för alla vädertjänster är ett globalt observationsnäst, idag finns över 10 000 bemannade väderstationer över värden, där man mäter temperatur, lufttryck, luftfuktighet, vindhastighet och regn etc. Dessa uppgifter samlar man in ungefär var tredje timme dygnet runt, alla dagar, hela året. Det finns även en mängd obemannade, automatiska väderstationer. Genom sonder så kan man samla in uppgifter om atmosfären upp till 20 km höjd, via sattelit kan man ta in uppgifter om molnsystemens positioner och rörelser, med en väderradar så kan man med en radie uppåt 200 km se och förutspå var regnen finns de närmaste timmarna.

Meteorologens uppgift

Arbetet med beräkningarna och vädertjänster görs av meteorologer som försöker göra en så bra prognos som möjligt utifrån den data och de antaganden som gjorts, meteorologens uppgift är att tolka och visa resultaten. Väderprognoser är idag mycket viktiga för många aktörer, bl.a. för trafiken, transportsektorn, jordbruket och energiförsörjning. En väderleksrapport kan också innehålla viktiga varningar för allmänheten om t.ex. ett kraftigt åskväder eller hård vind är på väg.

I Sverige så finns det en statlig myndighet, SMHI; Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. SMHI har funnits sedan 1945 och deras uppgift är att ta fram prognoser som rör vädret. SMHI säljer bl.a. sina tjänster till olika tv-kanaler och tidningar, man kan även som privatperson eller mindre företagare köpa tjänster och prognoser.