En sida om vädret
| Allt om vädret .se |
| Grunden till allt väder |
| Luften |
| Vind och luftströmmar |
| Moln och regn |
| Ovädersfenomen |
| Hur förutspår man vädret? |
 |
MOLN OCH REGN - Vatten bundet i atmosfären |
Jordens vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp, det avdunstar från marken, växtligheten, vattendrag och hav för att sedan kondenseras i luften och komma tillbaka som regn. Mängden och intensiteten regn kan variera beroende på var man befinner sig, på en del ställen regnar det bara på vissa tider av året under regnperioder, uteblir dessa regnperioder innebär det svår torka. På andra platser kommer det regn i princip varje dag. Det finns alltid vatten bundet i atmosfären, mängden varierar dock. Största delen av vattnet består av vattenånga, resten som utgörs av moln- och dimdroppar utgör bara en liten del och mängden iskristaller är försvinnande liten. Regnet är mycket viktigt för klimatet och betyder liv eller död på vissa platser. Platser där lite eller inget regn kommer är så gott som livlösa. Andra sidan av myntet är de områden som hotas av kraftigt störtregn och översvämningar. I södra och sydöstra Asien kan de regn som orsakas av sydvästmonsunen och sommarmonsunen innebära stora översvämningskatastrofer. Närmare ekvatorn så regnar det i princip varje dag på vissa platser. Detta beror på att kraftiga åskväder på grund av konvektion uppstår där de s.k. nordost- och sydostpassaderna möts. Längre upp vid mellanbreddgraderna så uppstår de flesta regnen av vandrande lågtryck. När moln och regnmoln skall bildas måste luften innehålla en tillräcklig andel fukt och aerosoler som den befintliga vattenångan kan kondenseras på. När luften sedan stiger så utvidgas den och svalnar, när ångan sedan kylts av så mycket att den kondenserar så bildas molnet. Om luftens uppåtströmmar är tillräckligt starka så börjar vattendropparna i molnet att stöta emot varandra och växa, till slut har de blivit så stora att de inte längre kan bäras av uppåtströmmen och de faller ner till marken som regn. Om den omgivande temperaturen är tillräckligt låg så kan vattendropparna frysa, vid högre breddgrader så kommer regnet oftast från s.k. blandmoln som innehåller både vattendroppar och iskristaller. Under en varm sommardag så är oftast luftens vertikala rörelser mycket stora, luftskiktet närmast marken värms snabbt uppstår skurmoln i de stigande luftströmmarna, skurmoln är höga och sträcker sig genom hela troposfären upp till 10km, den övre delen av skurmolnen bildar då ”städformade” moln av iskristaller. Regn från skurmoln är ofta intensiva och dropparna är stora, ofta uppstår åska och hagelskurar i samtidigt. En regndroppe faller ca 4-9 m/s beroende på storleken, en snöflinga faller med ca 1 m/s, de största regndropparna är ca 5 mm i diameter.Lär dig känna igen molnen Stratus – lågt liggande dimmoln, ca 1 km höjd Cumulus – stackmoln, kan förekomma på olika höjder i olika storlekar 2-6 km Cumulonimbus – skrurmoln sträcker sig upp genom hela troposfären och har ett städ- svampformat huvud av iskristaller. Cirrus – fjädermoln, höga tunna fjäderliknande moln. 9 km och uppåt.
|