| |
På grund av solens och jordens värmestrålning så ändras luftens densitet, eftersom att atmosfären hela tiden eftersträvar jämvikt så bildas hög- och lågtryck när tryckskillnaderna utjämnas och i samband med detta så uppkommer vindar.
Luftströmmarna på jorden ändras hela tiden men om man ser atmosfären i ett makroperspektiv så finns det ett större mönster. Ovanför polerna så ser man ett mönster som liknar en slingrande ström som rör över polerna från väst till öst. Ofta så sker stora förändringar i vindmönstret där hav, kontinent och bergskedjor möts.
Det finns ett fenomen som kallas ”tryckgradientkraft” det innebär att skillnader i lufttrycket får luft i ett högtrycksområde att röra sig mot ett lågtrycksområde, ju större tryckskillnader det är desto snabbare blir vindhastigheten. Ett annat uttryck är den så kallade ”Corioliseffekten” den innebär att vindarna på norra halvklotet vrider sig mot höger i jordens färdriktning på norra halvklotet och mot vänster på det södra halvklotet. Nästan uteslutande så är vindens rörelser i vågrät riktning, de lodräta är få men viktiga för att moln och regna skall uppkomma.
I övre troposfären finns det s.k. ”jetströmmar” dessa är de starkaste vindarna förutom orkanerna. Att de är så kraftiga beror på att de ligger så högt upp ifrån marknivå att de inte blir påverkade av friktionen. Jetströmmarna går i långa vågor genom atmosfären och bl. a. flygplan brukar utnyttja jetströmmarna om de åker i rätt riktning.
Lokala vindfenomen som sjöbris och landbris uppkommer vid temperaturskillnader mellan jordytan och havsvattnet. I Sverige så är sjöbris vanligt på våren och tidig sommar då marken värms upp mycket snabbt under varma soliga dagar. En fuktig sjöbris kan blåsa in över land när luften stiger och strömmar åt det motsatta hållet ut till havs.
Detta fenomen visar sig tydligt när de på dagen är moln över land men klart ute till havs. Landbrisen är oftast svagare än sjöbrisen och uppkommer oftast på hösten då den blåser utåt havet då nattemperaturen på land är lägre än vattnets temperatur. I bergiga områden kan kraftiga lokala vindar förekomma, det kan regna på vindsidan av ett berg, samtidigt som luften sjunker på läsidan så blir den varm mycket fort. Detta vindfenomen som brukar kallas ”föhnvind” uppstår väldigt snabbt och överraskande och kan höja luftens temperatur med 10-20 grader. Detta är ett problem på de orter där vintersporter utövas då skidföret på några minuter kan bli förstört. Andra lokalt förekommande namn på fenomenet är ”chinook” i klippiga bergen, ”mistralvinden” i alperna och i nordafrika så finns ”harmattan” och ”sciroccon”
Den skala som är mest använd för vindens hastigheter idag är ”Beauforts skala” olika benämningar på vinden kan förekomma beroende om man är på land eller till sjöss.
På land |
Till sjöss |
Vindhastighet m/s |
Lugnt |
Stiltje |
0-0,2 |
Svag vind |
Nästan Stiltje |
0,3-1,5 |
Svag vind |
Lätt Bris |
1,6-3,3 |
Måttlig vind |
God Bris |
3,4-5,4 |
Måttlig vind |
Frisk Bris |
5,5-7,9 |
Frisk vind |
Styv bris |
8,0-10,7 |
Frisk vind |
Hård Bris |
10,8-13,8 |
Hård vind |
Styv kuling |
13,9-17,1 |
Hård vind |
Hård kuling |
17,2-20,7 |
Mycket hård vind |
Halv storm |
20,8-24,4 |
Storm |
Storm |
24,5-28,4 |
Svår storm |
Svår storm |
28,5-32,6 |
Orkan |
Orkan |
32,7- |
|